Året är 1990 och Bronx är ingenmansland efter att regeringen givit upp allt hopp om att lag och ordning. Den lilla ön befolkas av olika gäng med olika teman, och gängledarna heter tuffa saker som Trash, Ice, Ogre, Witch mm. In i denna livsfarliga miljö kommer en tjej för att fly undan de ondskefulla krafter som vill åt hennes makt i ett stort vapenföretag. Tack och lov träffar hon Trash, den sexiga ledaren för motorcykelgänget The Riders. Dom ondskfulla kostymnissarna från vapenföretaget skickar in Hammer, en hårdkokt, något nihilistisk lirare som är född i Bronx, för att hämta tillbaka tjejen. För att klara av situationen tar sig Trash genom Bronx för att be Ogre, ledare för blaxploitationgänget Tigers, om hjälp. Vägen dit är farlig och Trash måste gå igenom fiendegängens turfs, vilket inte visar sig vara helt lätt.

Känns plotten igen? Vad vi har här är en skamlös rip-off på inte mindre än två klassiska filmer, nämligen kulklassikern The Warriors och post-apokalypsepärlan Escape From New York. Resultatet skulle kunna bli helt lysande, men tyvärr lyckas inte regissören Enzo G. Castellari riktigt ända fram med. Man skulle till och med kunna säga att han inte ens är i närheten, för tyvärr är det inte mycket i denna filmen som stämmer. Allt från skådespelare till kostymen suger och det färdiga resultatet är en ganska seg och framför allt skitfånig film. Ta till exempel gänget som har cabaret-tema, hur tänkte dom där? Är det macho och respektingivande att piruettsparka iförd silvrigt plommonstop och fjolliga trikåbyxor? I think so not! Och ta rullskriskogänget som verkar ha lånat kostymerna från Flash Gordon. Att sedan vår hjälte, gängledaren Trash, ser ut som en sodomerad italiensk version av Jon Bon Jovi komplett med kameltå, hjälper inte riktigt till.

Filmen som spelades in 1982 har faktiskt ett visst underhållningsvärde, det ska jag inte förneka. Det här är b-film när den är som bäst, eftersom den plankar andra filmer ogenerat och helt saknar konstnärliga ambitioner. And remember, we in Bronx lives with death…