Ännu en japansk film med stänk av bondage, fast den här gången var det inte alls en lika trevlig upplevelse som I am an S/M writer.

Enjo-kôsai bokumetsu undô (som den heter på japanska) handlar om två snubbar bestämmer sig för att göra något åt problemet med ’enjo kosai’ (dating mot kompensation), och kommer på den märkliga idén att köra springnota på tjejerna. Tanken är att om tjejerna blir blåsta på sina pengar kommer dom att tröttna och sluta med dumheterna. Det hela urartar emellertid i sadistiska våldtäkter då den ena liraren är en softspot för bondage och sadism. Samtidigt får man följa en grupp skolflickor vars ledare har ett diffust incestuöst förhållande med sin våldsamma bror. Syskonduon kör en omvänd kampanj som riktar sig mot torskarna istället för tjejerna. Dom raggar upp äldre män för att sedan misshandla med diverse utstuderade metoder.

Med en sådan handling är det kanske inte direkt konstigt att filmen är ganska bisarr, och det hela späs på av att det spelas punkrock a’la Guitar Wolf i bakgrunden. Tyvärr känns bara filmen plump och trist, man känner ingen sympati eller ens engagemang för någon av karaktärerna. Det ligger en något kvinnofientlig hinna över hela storyn, som gör att man frågar sig vad dom egentligen vill ha sagt med filmen. Nu kan det hända att jag gick miste om lite i den tämligen värdelösa fansub-översättning jag såg, så vem vet vad för subtila budskap jag inte snappade upp. Hur som helst, som film betraktat lutar den lite åt Takashi Miike i stil, men kommer inte ens i närheten av Miikes produktioner. Det här är en film som säkert kommer att få ett rykte som vida överträffar det man faktiskt får. Det här är lågbudget och inte särskilt intressant, men duger gott som en stunds underhållning så här mitt i veckan.