Ännu en tidig 80-tals slasher. Denna gång i form av Pranks aka The Dorm That Dripped Blood. Om John Carpenter ändå hade fått en dollar för varje film som inspirerats av hans Halloween. Då hade vi kanske sluppit den där Escape from L.A vilket alla hade tjänat på.

När filmen börjar kommer vi in i någon sorts collegefest där vi får följa en kille som verkar vara jagad av någon eller några. Han gömmer sig i ett buskage men just när han tror han är i säkerhet slår mördaren till. Jag tyckte inledningsvis att musiken som är av klassiskt skräckfilmsstuk, dvs hetsiga stråkar, bidrog till en schysst stämning men efter ett tag kändes det mest parodiskt och med ett leende på läpparna kom jag att tänka på Simpsonsavsnittet då Springfields filharmoniska orkester åker förbi i en buss samtidigt som man hör detta karismatiska ljud.
Det känns inte så relevant att göra en ingående beskrivning av filmens handling så det blir en kort summering istället:

En grupp av ungdomar ska städa i ordning utdömd universitetsbyggnad under jullovet (fastän filmen verkar vara inspelad mitt i sommaren). En seriemördare härjar på universitetsområet och dödar folk utan någon större urskiljning, tex får en fastighetsskötare en elektrisk borr i skallen. Alla misstänker en halvtokig hemlös man som till utseendet påminner lite om Doc. Emmet Brown i Tillbaka till Framtiden. Det är så otroligt uppenbart att det inte är denne tok som är mördaren att man tappar intresset redan efter en kort stund. Vem som är den egentlige mördaren är inte heller så svårt att räkna ut efter ännu ett tag.

Pranks är lågbudgetskräck i ordets rätta bemärkelse men det som positivt överraskar är den oväntade vändningen i slutet. Inte för att det på något sätt lyfter filmen som helhet men ändå gör att det de där ca 90 minuterna ändå inte känns helt bortkastade.
I övrigt verkar filmen mest vara känd för Daphne Zuniga’s medverkande. Hon blev senare känd som Jo i serien Melrose Place på 90-talet och när nu filmen säljs på DVD är det hennes namn som står stort på omslaget trots att hon inte ens spelar en större roll i filmen.