Nedräkningen till årets upplaga (den nittonde i raden!) av Stockholm Filmfestival har börjat! Den tjugonde november och tio dagar framåt är filmfrossa ledordet über alles.

När jag först bläddrade igenom programet som damp ned i brevlådan här om dagen blev jag inte särdeles impad, men efter att ha granskat det ytterligare en gång är det med ett rätt belåtet smil jag ser fram emot spektaklet.

I år är ljuset riktat på Ryssland, vilket känns spännande. Men as you know, så bankar min lilla skrumpna hjärterot för film producerad något längre öster ut. Men ändå. Ryssland är fint.

Här har ni vad som lockar mig allra mest i år.

Först. The Good, the Bad, the Weird. Såklart. Som jag har väntat! Ska bli alldeles kosmiskt karate-kalas-kul att se vad Kim Ji-Woon lyckats knåpa ihop i denna koreanska western-våffla! Mina förväntningar ligger i höjd med N Seoul Tower!

Dream. Dream. Dream. Kimpans senaste. I sann Ki-duk anda vävs drömmar och verklighet samman i existensiellt relationsdrama. Wee. Med koolingen Odajou i rollen som Jin, kan det här bli hur bra som helst. Spänningen är olidlig!

Dream (2008)

My Magic skall bli spännande. Jag har tidigare bara sett Be with Me av Eric Khoo, och med tanke på den så skall det bli intressant att se denna. Filmen är dessutom utvald som Singapores officiella Oscarbidrag 2009.
Det är asiatiskt. Det är existensiellt. Drama. Japp. Borde bli bra.

Jag vet inte så mycket om Orz Boys, mer än handlingen. Men den korta beskrivningen fick mig på fall direkt. Kan väl bli precis hur som helst, men Taiwan är ett väldigt intressant filmland och temat för filmen faller mig på läppen.

Tokyo! Egentligen borde peppet vara fetare än vad det är. Antologifilmen av Bong, Gondry och Carax skildrar en av världens mest hypade, koolaste och knäppaste städer, och asienfreak som man är så är det ju ett givet besök på festivalen. Men något spökar i skallen. Vet inte vad. Äh. Se den ska jag i alla fall.

Plastic City. Multietnisk gangstersaga med sanslöst snyggt foto (av screenshots att döma). Filmen är en samproduktion Brasilien, Hongkong, Japan, Kina emellan. Tävlar gör den också. Jag är innerligt nyfiken!

Plastic City (2008)

Fet västerlänning + söt thailändska = Soi Cowboy. Komplicerat relationsdrama med inblick i den thailändska kulturen. Känns spännande på pappret och bilderna ser fina ut. Infekterat och ganska känsligt ämne som åtminstone får mig intresserad.

Sist men inte minst, Ashes of Time Redux! Givet. Wongkans (som även kommer till festival i egen hög person!) historiska kostym-martial-arts-drama på bioduk i omarbetad tappning, men foto av Christopher Doyle. Fett!

Possibility of an Island. Hade helt gått mig förbi tills chefen påminde mig. Tack. Fransk, misantropisk  postapokalyps vill jag då rakt inte missa!

Självklart finns det en hel del annat av intresse, men det här är mina förutspådda höjdpunkter.
Jag längtar.