Mer gråskala på GF! Den soliga morgonen till ära drog jag för gardinerna och knäppte på Hasse Ekmans till skyarna hyllade deckardrama Flicka & Hyacinter från 1950.
Svensk film, och i synnerhet äldre film, är något av ett mörkt hål för mig. Jag har under årens gång varit förbenat upptagen med att frottera mig i allehanda asiatisk film och obskyra saker bortom mainstreamen, och negligerat den svenska filmkulturen. Men när man ser en film som Flicka & Hyacinter, växer peppet att ta tag i akilleshälen. Ekmans mystiska historia om Dagmar Brink är lika spännande som träffsäker.

Eva Henning som Dagmar Brink
Filmen tar snurr då Dagmar (i lysande gestaltning av fagra Eva Henning) bara har minuter kvar i livet. Vi får följa hennes sista steg hem från en sen fest, som slutligen leder hem till hennes lägenhet där hon med snarans hjälp gör sorti.
Vad som sedan följer är en historia i sann Cluedo-anda, där pusselbitar söks och läggs på plats, av den självutnämnde snoken och tillika grannen, Anders Wikner (Ulf Palme).
När Anders får tillgång till Dagmars dödsbo börjar han gräva bland de få ledtrådar som lämnats. Bland annat hittar han en urklippt tidningsnotis som leder honom till konstnären Körner, och historien om Dagmars gåtfulla öde börjar nystas upp…
Det tar inte många minuter innan man är fast. Den kluriga upptrappningen, den stilistiska bildkomponeringen, top notch-skådespelet och frågorna kring Dagmar gör att det är omöjligt att slita sig. Det som jag fram för allt imponeras av är de tjusiga övergångarna scener emellan och Ekmans fingertoppskänsla för just känsla. Allt sitter på plats! Och Eva Henning, Ulf Palme och Anders Ek (som den nedsupne konstnären Körner) är helt enastående i sina tolkningar! Man blir ödmjuk.
När bitarna så småning om faller på plats för Anders och tittaren, är det en oväntad upplösning som bjuds. Slut-twisten (som vid premiären 1950 ansågs högst häpnandsväckande och debatterades flitigt i pressen) sitter som en smäck, och jag vill inte göra annat än att sitta inne och gotta mig i svartvita, svenska deckare resten av sommaren!
on Jul 15th, 2009 at 12:12
Ja sannerligen ett svart hål som bör fyllas… samma sak med fransk kriminalare känner jag.
on Jul 15th, 2009 at 21:25
Jepp, sannerligen en höjdare! På den tiden Sverige faktiskt kunde producera bra film.
on Jul 16th, 2009 at 09:03
fred: måste faktiskt säga att jag blev en mula överraskad av braigheten
trodde nog att den skulle kännas mer förlegadpå nåt vis. icke! skall ta tag i flickan från tredje raden nån dag också.
jompa: fyll fyll fyll! fransk krimfilm, mjo… där finns ju en hel del att ta igen. typ, a lot!
on Jul 27th, 2009 at 04:59
Flickan från tredje raden har jag inte sett ännu, men det ska väl bli av någon gång hoppas jag!