Att ge sig i kast med billiga temaboxar, med illa photoshoppade omslag kan ju vara lite som att trippa på sinnesvidgande droger; öppna, svälja, vänta… You win some, you lose some.

Har precis gett mig i kast med Altered Consciousness Collection. Ja, du gissar rätt. En rusig box matad med tre dokumentärer om LSD, övervintrade hippies, ganja, mystiska experiment och mystiska män med aldleles för mycket dreads (och fritid?).

FlicKeR, Hofmann’s Potion & Hippie Masala är titlarna som ingår i samlingen utgiven av Alive Mind Media.

Dock har jag bara dragit i mig en av rullarna än så länge. Easy on the heavy stuff, så att säga.

Hippie Masala är en stillsam dokumentär som följer ett gäng expats i flummets förlovade land, Indien. Sökare som på det bolmande och blomstrande sjuttiotalet sökt sig till verklighetens periferier och alternativa levnadssätt.

Och jodå. Man får nog säga att de lyckats.

Det blir lätt absurt med så mycket fritänkarperspektiv på en och samma gång. Som när Cesare, den sjukt utmärglade yogin från Italien med absurda mängder hårkorvar, berättar om hur många år han suttit under respektive träd, mansiakt rabblar sitt Shiva-mantra och fnittrar som ett barn när han drar i sig sin välsignade hövding. Eller när belgiska Meere talar om sin absoluta frihet där hon bor, under ett klippblock i djungeln, trots att hon har de  indiska myndigheterna hack i häl. För att inte tala om förbittrade Hanspeter som paradoxalt nog är barnsligt förtjust i jakt, men inte kommer överens med myndigheterna som hävdar att allt levande är heligt och därmed inte bör jagas med schweizisk hagelbrakare.

Men det är en fin dokumentär! Inspirerande. Filmen i sig är väl inget som blåser en av stolen just, även om den är konstruerad helt i min smak, med omärkbar ”regi” och lunkande, iakttagande tempo, utan konstigheter och störig voice over.
Och trots orimligheten i det hela, är det beundransvärt med människor som följer sina hjärtan och slår sig fria (nåja). Det är lätt att garva åt de solbitna vitansiktena där de sitter och tokbolmar och pratar om paralella världar och att yoga inte är ”nån jävla gympa- it’s a way of life”. Men de har hittat sina platser. Trivs med sig själva. Nöjda.

Jag avundas dem!

Återkommer asap med rapport om resterande två flum-flix. Peace out!