Aug
16
Året är 3000 (som titeln antyder) och jordklotet har bombats sönder till ett stort grustag. Världen befolkas av olika ligor som kör skrotbilar från 1970-talet. Alla vill åt en sak; Vatten!
Ungefär så är handlingen i denna horribla italienska post-apokalyps rulle från 1983. Det finns bra b-filmer och det finns dåliga b-filmer, det här är en dålig sådan. Man kan ju tycka att en italiensk Mad Max rip-off borde vara skitbra, men den här är outhärdlig. En timma och fyrtioen minuter av bilfärder fram och tillbaka, spring fram och tillbaka, explosioner fram och tillbaka, i en karg och tråkig öken är vad man får. Det är tråkigare än vad det låter och det finns inga försonande drag i denna film, och då ville jag ändå hitta något litet som kunde liknas vid underhållande.
Dubbningen är oengagerad och värdelös (på det tråkiga sättet, inte det roliga), scenografin består som sagt av ett grustag i en färgskala som sträcker sig från brunt till grått. Musiken är på sina ställen på gränsen till uthärdlig, men oftast bara vag och intetsägande. Skådespelarna är ointressanta och fula. Gore-nivån är högre i en Disney-rulle. Kort sagt, denna film bör endast ses av extremt hängivna filmfanatiker som vill se den enbart för sakens skull. Ni andra kan med gott samvete välja något roligare att vila ögonen på.
Aug
12
Detta måste vara en av Jean Rollins absolut bästa filmer! Utflippade aristokratvampyrer i batikbrallor och kråsskjorta flummar omkring bland nakna brudar i mystiska slottsmiljöer. Kan det bli bättre? Det är ytterst tveksamt med tanke på det fenomenala soundtracket, vad man bjuds på är nämligen extremt fläskig psykedelisk proggrock a’la Goblin. Det är precis så här man förväntar sig och vill att en Rollin film ska vara. Man kan bara inte tycka illa om hans besatthet av vampyrer och utflippade berättarstil, dessutom har han ju onekligen öga för ljussättning och det rent estetiska. Egentligen tycker jag att det är det som är så bra med den här filmen (precis som hans andra), det är ett vackert konstverk och själva handlingen har i mina ögon väldigt underordnad betydelse. Kort och gott en film som inte borde göra någon kultfilmsintresserad besviken.
Aug
09
Jag har hört mycket snack om denna klassiska film från 1982, och nu har jag äntligen sett den. Filmen är regisserad av Alan Clark och handlar om en arg skinnskalle vid namn Trevor (spelad av Tim Roth) som stormar omkring och ställer till hyss. Han åker in på någon form av ungdomshem där han jiddrar med socialsekreterare och andra auktoriteter, helt utan planer på att skärpa till sig. I allt hat och kaos han spyr ur sig lyckas han dock klämma ur sig en rätt tänkvärd monolog, om samhället, moral och regler. Större delen av filmen består av att Trevor sniffar lim, snor bilar, pangar rutor och fäller rasistiska kommentarer. Den ska väl fungera som ett avskräckande exempel a’la Stockholmsnatt, och det vet vi ju vilken effekt den filmen hade på kidsen. Det är dock mycket skönt att filmen inte trycker ner moralkakor i halsen på en, utan man får i stor utsträckning själv ta ställning. Jag tyckte i alla fall att den levde upp till mina, vid det här laget, högt ställda förväntningar. Särskilt imponerad är jag av Tim Roths skådespelar insats, som är helt lysande med tanke på att det var hans första riktiga film.
Jag ger den 4 lökar av 5 möjliga. Och vill du tjacka den på dvd, så finns den här.
Aug
09
Efter att ha slukat Jörg Buttgereits långfilmer med hull och hår, och byggt upp en stor beundran för denna tyska demonregissör, har jag nu äntligen fått tag på denna kortfilm från 1985. Tyvärr var den otextad och mina tyskakunskaper är minst sagt rudimentära, men det gjorde inte så mycket eftersom dialogen var något spartansk. Men kort sagt handlar det om en kärlekshistoria, och har man sett Nekromantik 1 och 2 vet man att Buttgereits kärlekshistorier är allt annat än smöriga. Så även den här, jag vill inte gå in i detalj eftersom det skulle spoila filmen. Värt att notera är att Buttgereit själv spelar en av huvudrollerna, och pryder dessutom DVD omslaget här bredvid.
Filmen är inte på långa vägar lika vass som hans senare alster, men gillar man Buttgereit gillar man den här också. Jag ger den 3/5 i betyg.
Filmen finns på DVD här.
Året är 3000 (som titeln antyder) och jordklotet har bombats sönder till ett stort grustag. Världen befolkas av olika ligor som kör skrotbilar från 1970-talet. Alla vill åt en sak; Vatten!
